Braver Systems BRVR STMS LBM
Off-grid meshkommunikation med Meshtastic, MeshCore och ATAK
Vad händer när kartan, "radion" och gruppens lägesbild börjar prata med varandra?
Det är egentligen den frågan som gör Braver Systems BRVR STMS LBM intressant. För många av oss är samband något vi förknippar med radio, anropssignaler, kanalplaner och positionsangivelser som ropas ut över nätet. Det fungerar, men det bygger också på att alla hör, förstår, skriver ner och tolkar informationen rätt. Med ett mesh-system blir tanken en annan. Här kan små radioenheter dela information mellan varandra utan att vara beroende av mobilnät, internet eller en central server. Kopplar man det till exempelvis Meshtastic får man möjlighet att dela meddelanden, positioner och waypoints i ett lokalt nätverk som enheterna själva bygger upp.
Vi på Skytteguiden har under en period testat Braver Systems LBM-serie med Meshtastic. I testet har vi haft tillgång till alla tre varianterna: LBMK, LBM och LBME.
Det här är inte en produktkategori vi tidigare haft praktisk erfarenhet av på samma sätt som exempelvis optik, bildförstärkare eller annan skytteutrustning. Jag har en lång bakgrund inom det militära och en förståelse för samband, lägesbild och hur viktigt det är att veta var människor befinner sig. Däremot har jag inte tidigare använt den här typen av civilt tillgängligt mesh-system i praktiken.
Och det är också därför testet blev intressant.
För på pappret låter det ganska enkelt. Små radioenheter som skickar data mellan varandra. I praktiken väcks ganska snabbt fler frågor: hur lätt är det att komma igång, vad kan man faktiskt skicka, hur fungerar räckvidden, vad behöver man för telefon eller platta, hur mycket måste man konfigurera och vem har egentligen nytta av ett sådant här system?
Det ska vi försöka reda ut.
Författare D.Andersson
Corax Store
Inledning – vad är ett mesh-system?
Ett vanligt radiosamband är i grunden ganska rakt. En person sänder, andra lyssnar. I vissa system finns relästationer eller annan infrastruktur som hjälper signalen vidare. Men mycket bygger fortfarande på att kommunikationen går från en punkt till en annan, eller från en punkt ut till flera.
Ett mesh-nät fungerar annorlunda.
I ett mesh-nät kan varje enhet vara en del av nätet. Om en enhet skickar ett meddelande kan andra enheter ta emot och skicka det vidare. Det innebär att informationen inte nödvändigtvis behöver gå direkt från avsändare till mottagare, utan kan hoppa via andra enheter i nätet.
Det här är själva grundtanken bakom Meshtastic.
Meshtastic är ett öppet projekt som använder LoRa-radio för att skapa långräckviddig kommunikation i områden där det saknas, eller inte går att lita på, befintlig infrastruktur. Det kan handla om textmeddelanden, positioner, waypoints och annan enklare data. Det viktiga är att systemet inte kräver mobilnät eller internet för att själva enheterna ska kunna prata med varandra.
Det är en detalj som är lätt att missa.
Telefonen eller plattan är inte “uppkopplingen”. Den är i första hand gränssnittet du använder för att se, skriva och hantera information. Själva kommunikationen sker mellan radioenheterna. En telefon, surfplatta eller dator kan göra systemet betydligt mer användbart, men det är inte samma sak som att systemet kräver mobiltäckning.
För den som är van vid att allt digitalt slutar fungera så fort täckningen försvinner är det en ganska viktig skillnad.
Vad är BRVR STMS LBM?
Braver Systems beskriver BRVR STMS som säkra, öppna mesh-kommunikationssystem och sensorlösningar i robusta paket.
Den produktserie vi testar heter LBM. Braver använder både benämningen Low Bandwidth Mesh och Low Bandwidth MANET. MANET står för Mobile Ad Hoc Network, vilket förenklat betyder ett rörligt nätverk som kan fungera utan fast infrastruktur.
Det här är alltså inte ett system byggt för att skicka video, stora filer, komradio eller ersätta ett vanligt bredbandsnät. Det är ett lågbandbreddssystem för den information som ofta är mest relevant i fält: textmeddelanden, GPS-telemetri, waypoints och transponderdata.
LBM-serien kan användas tillsammans med Meshtastic, MeshCore eller LANCE-plugin för ATAK.
I vårt test har vi använt Meshtastic, men det finns alltså även möjlighet att använda systemet tillsammans med ATAK via LANCE-plugin. För den som inte använt ATAK tidigare kan det kort beskrivas som ett verktyg för lägesbild. ATAK, Android Team Awareness Kit, används för att visa och dela information på karta. Det kan handla om egna positioner, markeringar, punkter, rutter och annan information som gör att en grupp lättare kan förstå var man är, var andra är och vad som händer.
Om vi hinner testa ATAK-kopplingen innan recensionen publiceras kommer vi även återkomma till hur den delen fungerar i praktiken. Oavsett är det viktigt att förstå att LBM-serien inte är låst till ett enda användningssätt. Den kan användas mer enkelt via Meshtastic, eller integreras i en mer avancerad lägesbildslösning med ATAK.
Vår erfarenhet
Vi har använt radiosamband i olika former länge. Det är en naturlig del av både militär verksamhet, skyttearrangemang, övningar och större aktiviteter i terräng.
Men det här är något annat.
För oss blev BRVR STMS LBM framför allt intressant eftersom det kombinerar flera saker som annars ofta lever i separata världar: radio, positionering, textmeddelanden och digital lägesbild. På ett skytteevent, en större träning, en jakt, ett eftersök eller en längre aktivitet i terräng kan det vara mycket värdefullt att kunna se var folk befinner sig utan att behöva ropa ut allt över radio.
Samtidigt är det viktigt att inte översälja tekniken.
Ett mesh-system är inte magi. Räckvidd påverkas av terräng, antenner, placering, frekvens, batteri, inställningar och hur nätet faktiskt ser ut. Ett lågbandbreddssystem är dessutom just lågbandbredd. Man ska inte förvänta sig att det beter sig som en mobiltelefon med 5G.
Men rätt använt kan det lösa ett väldigt konkret problem: att dela enkel men viktig information mellan människor som rör sig i fält, även när vanlig uppkoppling saknas.
Målet med den här recensionen är därför enkelt: att ge en praktisk bild av vad Braver Systems LBM-serie är, hur den fungerar med Meshtastic och vilka användare som faktiskt kan ha nytta av ett sådant här system.
Användningsområden
- Att köpa ett mesh-system handlar sällan om ett måste för den vanliga civila användaren. Det är snarare ett “villhöver” som faktiskt kan fylla en funktion när man börjar titta på rätt användningsområden.
Militär verksamhet och professionella användare
Det mest uppenbara användningsområdet är kanske det militära och andra professionella grupper som arbetar i terräng, över större ytor eller i miljöer där vanlig infrastruktur inte kan tas för given.
För militär verksamhet handlar det inte om att ersätta befintliga sambandssystem, utan snarare om att förstå vad tekniken kan tillföra i form av lokal lägesbild, positioner, korta meddelanden och enklare digital samverkan mellan enheter. Rätt använt kan ett mesh-system bli ett komplement till radio, karta och ordinarie ledningssystem.
Samma grundtanke kan även vara relevant för exempelvis räddningstjänst, bevakning, sökinsatser, arrangörer av större evenemang eller andra grupper som behöver kunna dela enkel men viktig information när mobilnätet är svagt, överbelastat eller helt saknas.
Skytte och tävling
Vid större skyttetävlingar, fältskjutningar eller långhållsevent kan ett mesh-system användas för att skapa bättre lägesbild över funktionärer, patruller eller grupper. Det kan exempelvis handla om positioner, enklare textmeddelanden eller waypoints.
Det ersätter inte ett tydligt radiosamband, men det kan komplettera det.
Jakt och eftersök
För jaktlag, hundförare eller eftersök kan det vara intressant att kunna se positioner och skicka kort information även där mobiltäckningen är dålig. Här behöver man naturligtvis alltid följa gällande regler och använda tekniken på ett sätt som passar sammanhanget.
Friluftsliv och grupper i terräng
Vid vandring, fjällmiljö, större läger eller aktiviteter där flera personer rör sig i samma område kan möjligheten att dela positioner och meddelanden vara praktisk. Särskilt när gruppen inte alltid är samlad.
Beredskap och kris
Vid störningar i mobilnät eller elnät blir alternativ kommunikation snabbt relevant. Ett mesh-system löser inte allt, men det kan vara ett sätt att skapa lokal kommunikation mellan personer eller grupper när vanlig infrastruktur inte fungerar som tänkt.
Barnasinne
Och ibland är det också helt okej att erkänna att man gillar något för att det är tekniskt häftigt. Att kunna bygga ett eget litet radionät där enheter skickar information vidare mellan varandra har ett ganska högt villhöver-värde för den som gillar samband, kartor och prylar som faktiskt gör något.
Braver Systems LBM-serie finns i tre varianter: LBMK, LBM och LBME.
LBMK är den minsta modellen. Den har inbyggd antenn som är skyddad i ändstycket. Tanken med den modellen är ett mer kompakt format, särskilt om man redan har annan infrastruktur eller vill ha en enhet som tar så lite plats som möjligt.
LBM är mellanmodellen. Den har extern antenn med TNC-kontakt, vilket gör att man kan välja antenn efter behov. Det är också den modell som på pappret framstår som seriens mest allroundbetonade alternativ.
LBME är den större modellen. Den har också TNC-kontakt för extern antenn, men längre kapsling och större batteri. Den är alltså tänkt för längre driftstid och mer uthållighet.
Gemensamt för serien är att enheterna kan kopplas till en EUD, alltså End User Device. Det kan vara en mobiltelefon, surfplatta, laptop eller dator. Via denna kan man hantera informationen i exempelvis Meshtastic, MeshCore eller ATAK beroende på hur systemet är uppsatt.
Varianterna – LBMK, LBM och LBME
Vårt största test av Braver Systems BRVR STMS LBM-serie genomfördes under årets storövning. Det var däremot knappast under helt optimala eller särskilt tillrättalagda förutsättningar.
Det hela blev lite sent påkommet och “Mr BRVR” fick rycka ut och sätta upp nio enheter under en kväll. I testet använde vi alla tre modellerna: LBMK, LBM och LBME. Vi valde även att konfigurera en av enheterna som repeater för att försöka förlänga nätets räckvidd. Tanken var att den skulle tejpas upp på en högantenn för att ge meshen bättre förutsättningar över området.
Testgruppen bestod av gruppchefer, plutonchef och ställföreträdare. Inte heller på användarsidan var förutsättningarna perfekta. Vi hade olika fabrikat på telefonerna, både iPhone och Android, och varierande vana av systemet sedan tidigare.
Men Meshtastic fungerade på båda plattformarna och alla enheter anslöt utan några större problem. Vi gjorde en synk, hängde enheten på västen och gick ut i fält.
Det var först där ute som det verkligen började bli tydligt vilken fördel systemet kunde ge.
Vår uppgift var att patrullera olika områden för att förhindra motståndare från att ta sig in på objektet. I en sådan uppgift blir lägesbild snabbt värdefull. Att kunna se var gruppchefer, plutonchef och andra nyckelpersoner befinner sig utan att hela tiden behöva prata i radio gav en helt annan överblick.
Att synka eldområden, ÅSA, rapporter och markeringar på kartan blev väldigt enkelt. Det ersatte inte radion, men det minskade behovet av att hela tiden fråga, förtydliga eller repetera saker som egentligen redan kunde visas visuellt.
Sök med hund
En av de första riktigt tydliga fördelarna såg vi vid sök med hund och avsutten trupp.
Vi hade lokaliserat spår och jag kunde som gruppchef markera ut spårupptäckt, riktning och andra relevanta observationer direkt på kartan. Att gå i tätare terräng och samtidigt hålla koll på hur ett spår rör sig över tid är inte alltid helt enkelt. Särskilt inte när man samtidigt ska föra gruppen, tänka framåt och rapportera till högre chef.
Med markeringar på kartan blev det däremot betydligt enklare.
Spåret gick först i ganska rak linje, men började sedan svänga kraftigt och gå i motsatt riktning. För den som tjänstgör är detta något man lär sig att vara uppmärksam på, en så kallad fiskekrok. Eftersom vi kunde följa och markera utvecklingen över tid kunde vi förstå förändringen tidigare och vidta rätt åtgärder.
Det var här systemet gick från “tekniskt intressant” till något som faktiskt gav ett konkret mervärde i uppgiften.
Lägesbild över tid
En annan sak som blev tydlig var värdet av att kunna synka information manuellt när enheterna åter var inom räckvidd.
All information nådde inte alltid alla enheter direkt ute i terrängen. Det är inte heller särskilt konstigt, eftersom avstånd, tät skog, höjdskillnader och hur nätet är uppbyggt påverkar. Men när vi kom tillbaka från patrull och enheterna åter fick kontakt kunde vi manuellt synka lägesbilden.
Plötsligt hade vi en färsk bild över hela patrullområdet, med 7S-rapporter, markeringar på kartan och tydliga positioner på grupperna.
Det här är kanske en av de mest underskattade funktionerna. Även om allt inte alltid når alla i realtid finns det ett stort värde i att informationen kan samlas upp och delas när enheterna åter får kontakt med varandra.
Efter den här övningen måste jag säga att det kommer kännas svårt att gå på nästa övning utan något liknande.
Räckvidd
Räckvidd är alltid svårt att ge ett enkelt svar på. Den påverkas av terräng, antenner, placering, vegetation, hur enheterna bärs och om man använder repeater eller inte.
Med repeatern placerad på högantenn nådde vi ungefär 2 km i blandad terräng mellan två enheter.
Utan repeater, och i tätare skog, skulle jag säga att vi låg någonstans runt 500–700 meter mellan två enheter.
Det är viktigt att förstå vad det betyder i praktiken. Det här är alltså inte nödvändigtvis den totala räckvidden för hela nätet, utan ungefärliga avstånd mellan två enheter under våra förutsättningar. Eftersom det är ett mesh-system kan en enhet skicka vidare information till nästa enhet, som i sin tur kan skicka vidare till nästa. Den faktiska ytan nätet kan täcka kan därför bli större än avståndet mellan två enskilda enheter.
Med andra ord: varje enskild länk har sina begränsningar, men nätet som helhet kan sträcka sig längre när flera enheter ligger rätt placerade i förhållande till varandra.
Detta är inte laboratorievärden, utan våra praktiska observationer under en övning med verklig terräng, rörelse och utrustning. Men det är också just därför de är intressanta. För oss gav systemet tillräcklig räckvidd för att vara användbart i den typ av uppgift vi löste.
Batteritid
Batteritiden imponerade.
Vi låg ute i åtta dagar. De flesta av oss stängde av enheten när vi sov, och vi behövde inte ladda under hela övningen. De som hade enheten på hela tiden fick ladda en gång.
För ett system som är tänkt att följa med i fält är det här en väldigt stark punkt. Det spelar ingen roll hur smart en lösning är om batteriet inte klarar användningen. Här kändes batteritiden som en av de tydligaste styrkorna.
Hållbarhet
Enheterna fick vara med om en hel del under övningen. De satt på väst, följde med i terräng, utsattes för normal fältmässig hantering och användes under flera dygn.
Inget gick sönder.
Utifrån vår användning under övningen upplevdes Braver Systems BRVR STMS LBMK, LBM och LBME som tillräckligt robusta för den typ av fältbruk vi utsatte dem för.
Vem är BRVR STMS LBM-serien för?
Vi på Skytteguiden försöker alltid titta på produkter ur ett civilt perspektiv, men med hjälp av de erfarenheter vi har från både militär och civil verksamhet.
BRVR STMS LBMK, LBM och LBME är framför allt för dig eller er som behöver kunna vara länkade över tid, dela positioner och markera saker på karta även när vanlig uppkoppling saknas eller är osäker.
Det finns redan appar som kan göra delar av detta i dag. Skillnaden är att de flesta bygger på mobilnät eller internet. Braver-enheterna gör det möjligt att skapa ett lokalt mesh-nät som inte är beroende av den infrastrukturen.
Det gör systemet särskilt intressant för användare som rör sig i områden med dålig eller obefintlig täckning.
För militär verksamhet och andra professionella grupper är användningsområdet ganska uppenbart. Det kan ge en lokal lägesbild, enklare meddelanden och markeringar utan att belasta radiosambandet i onödan. Samma grundtanke kan även vara relevant för exempelvis räddningstjänst, bevakning, eftersök, arrangörer av större evenemang eller andra grupper som behöver kunna dela enkel men viktig information över yta.
För civila användare ser vi framför allt användning inom större skyttearrangemang, airsoft, jakt, eftersök, friluftsliv, beredskap och andra aktiviteter där grupper rör sig över ett område.
Till er som spelar airsoft: här finns det en uppenbar potential. Att kunna se egna grupper, markera händelser och dela enkel information utan att vara beroende av mobiltäckning hade kunnat ge en enorm fördel vid större spel.
Testet – storövning, Meshtastic i fält.
Pros & Cons
Plus
+ Fungerar utan mobilnät eller internet mellan enheterna
+ Meshtastic fungerade på både iPhone och Android under vårt test
+ Alla enheter anslöt utan större problem efter konfiguration
+ Stor praktisk nytta av att kunna se positioner utan att prata i radio
+ Möjlighet att markera spår, observationer, rapporter och områden på karta
+ Manuell synk när enheterna åter är inom räckvidd gav en samlad lägesbild över tid
+ Mesh-principen gör att information kan skickas vidare mellan flera enheter
+ Repeater på högantenn gav tydlig förbättring av räckvidden
+ Väldigt bra batteritid under vårt test
Minus
- Kräver viss teknisk förståelse, särskilt vid första uppsättning
- Räckvidden påverkas mycket av terräng, vegetation och placering
- Data når inte alltid alla enheter i realtid om avstånd eller terräng begränsar nätet
- Manuell synk kräver att användarna förstår när och hur lägesbilden bör uppdateras