Norinco EM 351

Kinesisk kopia av det ikoniska geväret Dragunov eller SVD designat år 1963 av ryssen Jevgenij Dragunov. Geväret ses som det allra första halvautomatiska skarpskyttegeväret, det är alltså en originaldesign till skillnad från andra nationer och tillverkare som valde att konvertera befintliga system. Geväret bygger på ett system med kortslagig gaspistong och har en 62cm lång pipa, tumhålskolv i trälaminat och ett sidomonterat kikarsikte med ballistiktorn och 4x fast förstoring, 5 och 10 skotts magasin finns och kalibern är 7,62x54r.

 

Liten faktaruta om Norinco EM 351:

Vikt, 4,3kg

Totallängd, 122,5 cm

Pipa, 62cm stålpipa med flamdämpare.

Gassystem, Kortslagig gaspistong med ställbart gasblock.

Stock och pistolgrepp, trälaminat med stålbakkappa.

Pris, ca 34 000:- om du kan hitta en.

 

Geväret testsköts dels med fabriksammunition från Sellier & Bellot, STV samt handladdad ammunition som skribenten tagit fram.

 

Ur lådan

Geväret kommer i en brun pappkartong inlindad i vaxat papper. Med i kartongen finns instruktioner till geväret och en grön plåtlåda som innehåller kikarsiktet, reservdelar till både gevär och kikarsikte och rengöringsutrustning samt rem. Kvalitet och finish på geväret är väl att betrakta som godkänd, där det räknas är ytorna jämna och fina och passformen bra till ok, på andra ställen syns verktygsmärken tydligt. Geväret är inte blånerat utan täckt med en finish som mest påminner om långpannorna du har i spisen. Geväret har en slank profil och balanserar väldigt väl. Kalibern är beprövade 7.62x54r som ligger ungefär mitt emellan .308 Winchester och 30-06 Springfield och introducerades år 1891 och är därmed den äldsta patronen som fortfarande används av olika försvarsmakter runt om i världen. Det finns flera tillverkare av ammunition i kalibern men handladdning rekommenderas varmt.

Kikarsiktet som följer med geväret monteras på vänstra sidan av lådan, det har fast 4x förstoring och ett ballistiskt riktmedel samt ballistiskt torn som går att justera i fasta steg om 100 meter. Kikarsiktet har belyst riktmedel och klar optik och rymlig eye-box som gav en upplevelse långt över förväntan.

 

På banan

Jag började med att skjuta några skott med fabriksladdad ammunition från Sellier & Bellot, rekylen var ganska påtaglig eftersom kolven är så kort att jag inte riktigt kan lägga mig till rätta bakom geväret så som jag är van vid. Med viss invänjning och med kikarsiktet nollat på 100 meter gick jag ner till 300 meter och fortsatte skjuta mot ett upphängt plåtmål och satte direkt 4 av 5 träff. Det ballistiska tornet fungerade uppenbarligen precis som utlovat. Jag fortsatte med handladdad ammunition och kunde efter en del träning skjuta träffbilder på 5-6cm från 100 meter och 10 skotts träffbilder på strax under 20cm från 300 meters vallen. Vilket jag betraktar som klart godkänt. Annat var det med ammunitionen från STV som sköt ganska illa och var dessutom extremt smutsig, den fick duga till informellt övningsskytte, inte mer.

 

Slutsats,

För att vara ett gevär designat på 60-talet som man inte ändrat något alls på sedan dess, så fungerar det riktigt bra. Vi är ju bortskämda med modernare lösningar idag med gevär med betydligt bättre ergonomi och framförallt kikarsikte med mer precisa justeringar och betydligt mer förstoring. Men charmigheten och proveniensen är svårslagen hos en SVD även om den kommer från Kina. Det finns en begränsad mängd eftermarknadsdelar till SVD som på olika vis moderniserar den och möjliggör t.ex. montering av ett modernt kikarsikte, men det tar emot. Ett SVD förtjänar att användas precis som det är.